Veckan

Jaha så var den här veckan slut och de thar gått otroligt fort tycker jag. Jag har redan jobbat en vecka fast det känns som en dag. Vabbade i torsdags då lilltroll var väldigt snorig och varm, men nu är hon skapligt iaf så imorgon är det dagis igen.
Vi har i veckan haft besök av hantverkare så nu börjar det hända saker må ni tro. Imorgon kommer de tillbaka och då ska det sättas kakel och klinkers i nya badrummet och det ska dras nya vattenledningar och golvvärmen ska kopplas in. Det ska bli skönt att den ska bli inkopplad så man slipper snubbla över slangarna som ligger på golvet i pannrummet som nu tillfälligt är överbelamrat med prylar och maskiner. Sen ska det dras lite ny el oxå, skönt som tusan att få lite ljus i sovrummet förutom lamporna på nattduksborden och att man kan släcka trapphuset och hallen där nere. Nu återstår det att se om vi kan hålla oss till den planen. Känns ganska overkligt att i slutet på nästa vecka ha ett badrum på nedervåningen, så då kan jag ju gå på toa mitt i natten utan behöva gå upp på övervåningen och väcka upp lilltroll som bor vägg i vägg med badrummet där.

Igår var vi på 30-års kalas, jättetrevligt förutom att min sabla mage inte ville samarbeta med mig. Tyvärr förstod inte min sambo det när jag sa till nån gång efter 23 att det nog var dags att åka hem för att magen strulade. Så han fortsatte att dansa och ha kul medans jag stod i ett hörn och pinades. Han tyckte vi kunde stanna till runt 24, så nästa gång han pratade med mig blev jag riktigt sur och sa att jag hade skitont i magen och ville hem NU och att jag haft ont hela tiden. Då frågade han varför jag inte sagt nått, men det hade jag ju sa jag men att han struntade i det. Men då sa han att det hade han minsann inte hört. Jävla idiot sa jag till honom då och gick till bilen efter att ha sagt hej då till värdinnan. Efter en stund kom han och sen dess har vi inte pratat så mycket med varann. Jag tycker faktiskt att han borde be om ursäkt istället för att tala om för mig att det var ju bara att gå och hämta honom om det nu var så illa. Vad han inte fattade var att jag vågade ju knappt röra mig för när min mage bråkar kan vad som helst hända och jag ville inte ha nån olycka då. Ska nog prata med honom nu och säga att jag sa till men att han fullkomligt struntade i det (kändes det som) eller oxå hörde han det han ville höra. Jag blir bara så himla sur när magen bråkar och just då är det jättedåligt att bli osams med mig för vad som helst kan slinka ur mig då. Så bara så ni vet, bråka ALDRIG med mig när min mage inte samarbetar med mig. Eller om jag verkar sur så kan det ha med magen att göra. Nog om det, idag hade vi speedwayskola för sista gången i år och två mammor där gjorde mig väldigt glad idag. De berättade att deras söner har blivit så frälsta av speedwayen att de var med till Mariestad i fredags för att se den andra semifinalen mellan Vargarna-Örnarna. Pojkarna är bara 13-15 år och dem hade tagit ledigt från skola 1 timme för att hinna med bussen till Mariestad som gick från Kråkvilan. Sånt gör en glad! De ville visst följa med nästa fredag med när det är final i Hagfors men då hade mammorna sagt ifrån och det kan jag förstå, för då måste dem ta ledigt ännu tidigare från skolan och det ror inte jag att skolan går med på. Men det är kul att intresset finns.

Nu ska jag ta och glo på en film och prata lite med sambon!

Natti Natti!